Lärarutbildare mår bra av 'street credibility'

I Finland har övningsskolor, där lärare kan göra sin praktik, levt kvar sedan mitten av 1800-talet. Idag finns ett nära och välintegrerat samarbete mellan de 8 universiteten med lärarutbildningar och deras respektive nätverk av övningsskolor, berättar Sven-Erik Hansén, professor på Åbo akademi och sakkunnig i UKÄ:s bedömargrupp i utvärderingen av övningsskolor.

Sven-Erik Hansén, Åbo akademi

Sven-Erik Hansén från Åbo akademi.

– Finland har ett väl inkört system med övningsskolor som sällan ifrågasätts, vilket troligtvis beror på att vi ligger bra till i internationella jämförelser. Genom åren har vi lärt oss att ta tillvara på övningsskolornas potential och att en god lärarutbildning förutsätter ett ömsesidigt och nära beroendeförhållande, säger Sven-Erik Hansén.

Som exempel på det nära samarbetet nämner han att lärare från universitet och övningsskolor sitter i samma arbetsgrupper och att de i vissa fall även deltar i fortbildning och publicerar rapporter tillsammans. De samarbetar också kring planering, genomförande och utvärdering av gemensamma utvecklings- och forskningsprojekt. Sammantaget bidrar det till bättre kvalitet i hela lärarutbildningen.

Geografisk närhet viktigt

Övningsskolorna i Finland är statliga, underställda universitetet och ingår i universitetslagen. Kravet är att lärare ska ha handledarutbildning och att övningsskolorna ligger geografiskt nära universitetet.

– Vi har haft diskussioner om huruvida övningsskolorna är segregerande. Men de tar in elever enligt samma principer som övriga skolor, det vill säga huvudsakligen från ett geografiskt upptagningsområde. Det som skiljer är övningsfunktionen och i någon mån den FoU-verksamhet som pågår.

Undervisningen – kärnan i VFU:n

VFU är en förkortning för verksamhetsförlagd utbildning.

Undervisningen utgör kärnan i lärarstudenternas VFU. Lektorer från lärarutbildningen och från övningsskolan handleder lärarstudenterna och vid så kallade trepartsmöten får studenten möjlighet att diskutera praktiken med lärarna.

Progression är också något som främjas i VFU:n på övningsskolorna, det vill säga att studenterna inte gör samma aktiviteter under hela praktikperioden.

– Det innebär exempelvis mer handledning och handfast stöd till studenterna i början av VFU:n och mer självständigt arbete mot slutet.

Systemet med övningsskolor i Finland kännetecknas också av att praktiken är differentierad, det vill säga att studenterna, förutom träning i att undervisa, ska lära känna skolans hela verksamhet. Det handlar om att möta klassrummet som social organisation, skolan som en arbetsplats och skolan i ett lokalt sammanhang. Studenterna får då inblick i allt från lärarnas arbete till hem och skola-verksamheten.

Fältpraktik som komplement

Övningsskolorna står för merparten av blivande lärares praktik, även om en del av praktiken genomförs som fältpraktik.

– En kritik som har framkommit mot övningsskolor är att de inte ger en realistisk bild av skolförhållanden. Därför ser vi till att inte all praktik sker vid övningsskolor utan också vid fältskolor. Drar vi en parallell till läkarutbildningen så har universitetssjukhusen något av övningsskolans karaktär för kandidaterna, men vi har även en mängd andra sjukhus och medicinska enheter utanför.

Finns alltid utrymme för förbättringar

Systemet med övningsskolor bidrar inte bara till ett närmare samarbete, utan också till att universitetslärarnas forskning är mer praktikrelaterad och verklighetsförankrad. Men det finns alltid utrymme för förbättringar, menar Sven-Erik Hansén.

– Universitetslärarna borde engagera sig ännu mer i undervisningen på övningsskolan. Goda exempel finns, men min erfarenhet är att lärarutbildare mår bra av att upprätthålla sin street credibility, utan att det sker på bekostnad av research credibility förstås, säger Sven-Erik Hansén.

Försöksverksamheten i Sverige

Oavsett om ett system med övningsskolor införs permanent eller inte, knyter försöks­verksamheten i Sverige lärosäten och övningsskolor närmare varandra, menar Sven-Erik Hansén.

– Jag tror och hoppas att försöket har motiverat lärosätenas lärarutbildare att se den potential för utveckling och forskning som övningsskolorna representerar. Dessutom har det säkert bidragit till många värdefulla insikter och erfarenheter som kvalitetssäkrar lärarutbildningen.

Bör ett system med övningsskolor införas i Sverige?

– Utifrån mina erfarenheter i Finland har övningsskolan en viktig funktion att fylla. Förutsättningen är att det finns ett tydligt handledningsansvar med kvalificerade och utbildade handledare, att relationen mellan universitetet och övningsskolan är tydligt utformad, och att det finns en väl genomtänkt struktur för hur lärarutbildare vid lärosäten och övningsskolor ska samverka, avslutar Sven-Erik Hansén.